Kungsten Majorna Göteborg det lilla bryggeriet  Beerbliotek och dess ägare  FOTO TOMMY HOLL

Ett helt bibliotek – av bara öl.
Det var affärsidén som fyra vänner i Göteborg hade för tre år sedan.
I dag är ölbryggeriet Beerbliotek ett välkänt namn i Sverige och kända för att ligga i framkant med nya idéer. Målet just nu är att få in burkölen i finrummet.

I en stor vitmålad lokal i Sandarnas industriområde i västkanten av centrala Göteborg tornar stora tankar i rostfritt stål upp sig. En tydlig doft av jäst ligger som ett tungt täcke i den sterila lokalen. Om man trots allt det fortfarande är osäker på vad som tillverkas här inne skvallrar några flak med färgglada burkar om vad det handlar om.

”Om 20 år dricker vi bara svensk öl i Sverige”

I rummet intill är delägarna Richard Bull och Adam Norman i full färd med att lasta in nybryggt öl i en minibuss.
– Här jobbar vi alla med allting. Vi brukar skoja lite om att vissa av oss jobbar heltid och andra jobbar hela tiden, säger Adam, som är Beerblioteks bryggmästare.
Han visar runt i lokalerna, som de nyligen flyttat till. Tidigare bryggdes all öl nere i  Sockerbruket vid Röda Sten. Men i takt med att företaget vuxit har produktionen fått läggas i större lokaler.

I ett litet rum längst in i byggnaden sitter en tredje delägare – Darryl de Necker, marknads- och varumärkesansvarig, som nyss kommit hem från sitt andra arbete i Södertälje. Än så länge kombinerar han jobbet som kommunikationsstrateg med sin roll på bryggeriet.
Det lilla kontoret där han sitter är sparsmakat sånär på en soffa och ett skrivbord, där en stor färgkarta pryder väggen ovanför. En fin grafisk plansch vid en första anblick, men så mycket mer efter att Darryl förklarat att det i själva verket är en karta över bryggeriets alla ölsorter.
– Vi hade en helt annan grafisk profil tidigare, med Älvsborgsbron på etiketten. Men i takt med att vi ökade antalet sorter så behövdes en helt ny designprofil, säger Darryl och förklarar hur den stora färgkartan fungerar.
– Här, i den gröna sektionen, hittar du till exempel våra India Pale Ales (IPA). Beroende på vilken karaktär de har så kan de dra åt olika håll på kartan.

En hel färgkarta för att kunna placera ut alla sorter kan låta lite väl avancerat. Men med tanke på att bryggeriet, i skrivande stund, har hela 152 olika sorter kan man förstå att det behövs en tydlig struktur.

Nästan varje vecka tas nya sorter fram för att hela tiden kunna erbjuda sin kundkrets något nytt.

Är det inte stressigt att komma på nya smaker varje vecka?
– Nej, tvärtom! Tänk om du gick till jobbet och gjorde exakt samma grej hela tiden, vad tråkigt det hade blivit i längden då. Vår idé har sedan starten varit att alltid jobba framåt, säger Adam och förklarar att de flesta sorter finns så länge lagret räcker. När de är slut ersätts de med nya sorter. Anledningen är inte bara för att skapa variation i arbetet utan också en nödvändighet i branschen i dag.
– Som konsument håller du dig inte till ett favoritöl längre utan du vill hela tiden ha något nytt. Därför måste vi på bryggerierna tänka likadant.
Men att ständigt byta ut sitt sortiment är inget som investerare utifrån lockas av, vilket tvingat de fyra delägarna att satsa allt med egna pengar.
– Det finns ju en stor fördel med det också, äger vi allting själva kan vi styra företaget precis som vi vill, säger Adam.

Beerbliotek-Zest-Orange-Lemon-Bottles_blogg
Förutom pengar har det minst sagt kostat en hel del tid. I dag är fyra personer heltidsanställda på företaget, som uppskattningsvis tar mellan 250-300 timmar i veckan att driva.
– Det betyder att vi delägare få gå in och täcka upp de timmar som våra heltidsanställda inte arbetar, så visst är det tufft ibland, säger Adam.
Framtidsmålet är att på sikt kunna anställa fler, gärna kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
– Ölbranschen är fantastisk, det är sällan du träffar en otrevlig bryggmästare. Men den är… väldigt manlig, säger Adam, som uppskattar att max tre procent av alla bryggmästare i Sverige är kvinnor.
– Detsamma gäller folk med utländsk bakgrund. Både jag, Darryl och Richard är födda i andra länder men vi är verkligen i minoritet om man tittar på alla bryggerier i landet. Jag tror det är viktigt med en blandning för att få den rätta balansen på företaget.

Tiden börjar rinna iväg och Adam har bråttom att komma iväg. I dagarna börjar GBG Beer Week, vilket alltid innebär stressiga dagar för bryggeriet. Om några timmar väntas en hel busslast med ölfantaster som rest mellan de olika bryggerierna i stan.
– Det är helt fantastiskt att det finns en sån här vecka, där alla som älskar öl kan samlas, säger Adam.
Trots att det knappt gått tre år sedan Beerbliotek bryggde sitt första öl tillhör man idag ett av de fem största bryggerierna i Göteborg. Men någon konkurrens finns inte mellan dem, snarare tvärtom. Ett bevis på det är en hylla på kontoret, där flera flaskor har etiketter med både Beerblioteks logga och någon av de andra fyra byggerierna.
– Vi samarbetar ofta med varandra. Även om vi är fem bryggerier i samma stad så är vi ändå i minoritet på den stora marknaden. Det gör att vi alla istället tjänar på att jobba tillsammans, förklarar Adam.
Och öppenheten gäller inte bara gentemot bryggerier i Göteborg. Hör privatpersoner av sig för att få tips hjälper de gärna till.
– Vi är alltid öppna med våra recept. Hör en hemmabryggare av sig så mejlar jag över receptet så de kan prova hemma. För vad är det värsta som kan hända? frågar Adam.
– Om de gör det bättre än oss är det kanon! Gör de det sämre så fick de i alla fall försöka. Men de kommer berätta om det för sina vänner, så vi har bara att vinna på det.

Beerbliotek-A-Passion-For-Gingers-Adam-Norman_bloggGår det att brygga bra öl hemma då?
– Absolut. Det enda man kanske inte kan sköta så bra hemma är temperaturkontrollen på jäsningen. Blir ett öl för varmt eller kallt så jäser det inte som det ska och då riskerar man att få de där konstiga smakerna.

Av den totala försäljningen på Systembolaget står hantverksöl i Sverige, också kallad craft beer, för drygt 4,25 procent. Men i Göteborg är siffran betydligt högre. Hela 20 procent av det som säljs där är öl från små bryggerier i landet.
– Göteborgarna är väldigt stolta över den kulturen som byggts upp här och är väldigt patriotiska när det kommer till sitt ölval. Tittar man på krogbranschen ser det likadant ut, förklarar Darryl.

Skulle man våga påstå att Göteborg är Sveriges ölhuvudstad?
– Ja! säger Adam och Darryl i kör.
Adam utvecklar:
– Jag har bott i Göteborg i åtta år och sett vilken enorm förändring som skett. Förr gick folk in på kaféer och beställde en vanlig kaffe. I dag duger inte vilket kaffe som helst. Detsamma är det med mat och öl. Folk är villiga att betala mer för bättre grejer helt enkelt. Man köper inte vår öl för att supa, utan för att det är gott, säger Adam och får medhåll av Darryl.
– Så är det verkligen. Sen så har öl blivit mycket finare. Förr gick man på vinprovningar, i dag känns det alldeles för seriöst så folk väljer att gå på ölprovning istället. Det kräver mindre förkunskaper och är mer avslappnat.

Vi har 152 sorter. Vi har någon sort för alla, jag lovar, säger Adam och skrattar.

Och att öl blivit poppis råder det ingen tvekan om när man tittar på siffror. Bara de senaste  sju åren har drygt 150 nya bryggerier startats upp i Sverige, vilket betyder att det finns strax över 200 bryggerier i landet i dag*. Och att trenden kommer hålla i sig är Adam övertygad om.
– Jag tror inte ölintresset kommer mattas av, men däremot kommer nog bryggerierna att bytas ut, säger han och nämner Danmark som exempel.
– Där öppnades drygt 100 bryggerier för tio år sedan. Mellan 50-60 av dem stängde ner efter bara några år för att de inte höll måttet. Efter det har det öppnat runt 20-30 nya, fast med bättre kvalitet. Så tror jag det kommer bli här också. Om 20-30 år kommer vi bara dricka svenskt öl i Sverige.

Beerbliotek-Canning-IPA_blogg
Innan det är dags att runda av kvarstår en viktig fråga. Vad är grejen med burkölen, som står överallt på bryggeriet? Är det någon festivalöl? Eller en campingvänlig variant inför sommaren kanske?
Svaret blir både ja och nej.
– Burköl är ju såklart perfekt när man campar, du får plats med dubbel så mycket i kylskåpet och det är lätt att ta med sig när de är uppdruckna, säger Adam.
Men ytterligare en viktig anledning är att ölet helt enkelt förvaras bäst i en aluminiumburk, förklarar han.
– Det som dricks mest i Sverige är ljus öl, som inte gillar luft och ljus. I en flaska har du ett utrymme i halsen som det alltid är luft i. Du har dessutom en kapsyl som aldrig är helt tät. Med en burk slipper du allt det här, plus att du känner aromerna från ölet samtidigt som du dricker, det gör du aldrig med en flaska, förklarar Adam.
Men är det lika fint som flaskor då?
– Nej, det är väl det som är problemet, folk tycker inte det. Det är samma på vissa finkrogar, de tycker inte det är snyggt att ställa fram en burk på bordet. Men det där har börjat ändras. Det finns till exempel en restaurang här i stan som heter KOKA. De har en stjärna i Michelinguiden och har valt att servera vårt öl på burk. De har de gjort för att det helt enkelt är det som passar bäst till deras mat. Så tror jag fler krogar kommer börja resonera framöver.

 


*Källa på statistik: branschorganisationen Sveriges Bryggerier
Bilder: Tommy Holl och Darryl De Necker

Skrivet av Vakna där du vill