Det började med ett möte i kafeterian på gymnasiet.
Sen dess har Björn Andersson Ling och Johan Östling hängt ihop.
I dag är de en välkänd duo som satt Värmland på kartan.

Det är tisdag förmiddag i Karlstad, en kylig vårdag i april. På gatan utanför Duvanhuset i centrum traskar två välbekanta personer sida vid sida. Flera förbipasserande ropar hej och får ett glatt hej tillbaka. Det sägs att bli profet i sin egen stad är en omöjlighet. Men man får nog konstatera att skådespelarna Björn Andersson Ling och Johan Östling lyckats med just den bedriften. Sedan första filmprojektet, Smala Sussie, nådde den svenska bioduken 2002 har Björn och Johan varit den värmländska dialektens ansikten utåt. Och framgångarna har fortsatt rulla på. Tre filmer till har det blivit, en tv-serie samt reklamfilmer på bästa sändningstid. Men skådespelare är inget de i första hand vill kalla sig.
– Men vi är ju inte skådespelare. Jag vet inte vad vi är faktiskt, säger Björn och funderar.
– Underhållare är nog ett bra ord.

Det började för 26 år sedan. På Tingvallagymnasiet i Karlstad. En 16-årig Björn traskade planlös omkring i skolans korridorer efter att ha fått lämna lektionen på grund av en blåskatarr.
– Man måste ju springa på toaletten konstant då. Det var ingen idé att gå tillbaka till lektionen utan jag gick till kafeterian istället.
Vid ett bord satt den ett år äldre Johan, som på den tiden också hette Andersson.
– Vi hade väl hälsat på varandra tidigare men det var först då vi pratade med varandra, minns Johan.
– Mm. Det var väl då jag blev kär i dig kan man säga, fyller Björn i.
Det visade sig att de hade ett stort gemensamt intresse – musik.
– Jag hade ju sett Björn innan, på ett skoluppträdande i aulan. Han stod på scen och lirade ”My generation” med the Who och jag tyckte han var jävligt frän, säger Johan.

Vi är vana att se honom i kostym och betygsätta dansande kändisar i tv.
Men Tony Irving har fler sidor.
En av dem är att han är en stor campingfantast och älskar den svenska naturen.

– Offentligt har jag alltid haft en fasad som varit kaxig och fjollig och allt har kretsat kring dans. Nu kände jag att det var dags att öppna mig lite, säger Tony Irving om tv-programmet Camping Queens, som han varit aktuell i under våren.

Tillsammans med kändisstylisten Jonas Hallberg har han rest runt i Sverige i en husbil. Vi har fått se dem besöka allt från västkustpärlor som Marstrand och Fjällbacka till Dalarnas skogar utanför Sälen.

Man får ju verkligen se en ny bild av dig, från en piffig dansexpert till en riktigt campare i praktiska funktionskläder?

– Ja, men så är det. När man jobbar med underhållning så visar man upp en viss yrkessida. Men alla människor i rampljuset har ju en annan sida av sig själv utanför. Den här sidan hos mig har alltid varit privat, som jag aldrig brytt mig om att visa upp för folk. Men eftersom jag gjort så mycket i mitt liv och tycker det är roligt så tänkte jag att det kunde vara roligt att visa lite bakom kulisserna, säger Tony.

Med en pappa som var scoutledare slussades Tony tidigt in i scoutlivet. Minst en gång i månaden var han ute på vandring och varje sommar innebar minst en veckas scoutläger.
– Dessutom var min familj ofta ute med husvagnen. Min farsa älskar naturlivet så vi åkte alltid iväg med husvagnen under semestrarna.

Ett helt bibliotek – av bara öl.
Det var affärsidén som fyra vänner i Göteborg hade för tre år sedan.
I dag är ölbryggeriet Beerbliotek ett välkänt namn i Sverige och kända för att ligga i framkant med nya idéer. Målet just nu är att få in burkölen i finrummet.

I en stor vitmålad lokal i Sandarnas industriområde i västkanten av centrala Göteborg tornar stora tankar i rostfritt stål upp sig. En tydlig doft av jäst ligger som ett tungt täcke i den sterila lokalen. Om man trots allt det fortfarande är osäker på vad som tillverkas här inne skvallrar några flak med färgglada burkar om vad det handlar om.

I rummet intill är delägarna Richard Bull och Adam Norman i full färd med att lasta in nybryggt öl i en minibuss.
– Här jobbar vi alla med allting. Vi brukar skoja lite om att vissa av oss jobbar heltid och andra jobbar hela tiden, säger Adam, som är Beerblioteks bryggmästare.
Han visar runt i lokalerna, som de nyligen flyttat till. Tidigare bryggdes all öl nere i  Sockerbruket vid Röda Sten. Men i takt med att företaget vuxit har produktionen fått läggas i större lokaler.

Ett annorlunda men helt naturligt semesterfirande hittat du på Skeppsmyra Naturistcamping i Roslagen. I de vackra omgivningarna råder lugn och harmoni. Här kan camparna vara sig själva, in på bara skinnet.
– Det är så skönt att vakna på morgonen och kliva rakt ur i naturen utan att behöva ta på sig några kläder. Otroligt avslappnande.

Rose-Marie och hennes man upptäckte Skeppsmyra Naturistcamping, på Björkö i Roslagen, första gången 2008 efter att de blivit av med ett semesterboende på Åland. Paret lockades av den stora bastun och det natursköna nakenbadet. Då var det tält som gällde, men redan hösten därpå köpte de en husvagn och har sedan dess firat många helger och semesterveckor på Skeppsmyra.
– Vi hade alltid gillat att basta och vi nakenbadade ofta – men att vara naturist är något helt annat.

Kravlös semester utan några regler

Campingen drivs ideellt utan något vinstintresse och medlemmarna i föreningen och de återkommande säsongsgästerna hjälps åt att röja och fixa inför varje ny säsong. De ställer även upp som campingvärdar under högsommaren. Det finns en fin sammanhållning på Skeppsmyra och många gäster har blivit vänner för livet. De bastar, badar, grillar och umgås med varandra – och allt som oftast nakna.
– Nakenhet är något helt avdramatiserat här. Vi brukar se varandra i ögonen när vi pratar och då spelar det ingen roll om du är kort, tjock, smal eller lång. När vi är nakna försvinner också många av våra statussymboler. Det blir en avslappnad och öppen stämning, säger Rose Marie.